Isbrytaren Oden avreser från Longyearbyen på Svalbard 8 augusti för att möta upp den kanadensiska isbrytaren Louis S. St-Laurent och inleda expeditionen. Fartygen kommer att arbeta i Arktiska oceanen, främst i Amundsenbassängen och områdena kring undervattensbergskedjorna Lomonosovryggen och Alfaryggen. Expeditionen pågår i sex veckor.
Lead Scientist, Louis S. St-Laurent
Mary-Lynn Dickson
Natural Resources Canada
Co-Lead Scientist, Oden
Katarina Gårdfeldt
Chalmers tekniska högskola
Liaison Officer, Oden
Gary Sonnichsen
Natural Resources Canada
Åsa Lindgren
Polarforskningssekretariatet
Insamling av data om havsbotten
Syftet med det kanadensiska forskningsprogrammet är att samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Insamlad data kommer att ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.
Forskare ombord på de båda fartygen kommer att arbeta med att kartlägga havbottens utseende och uppbyggnad. Seismisk data kommer att insamlas med hjälp av streamer och hydrofon, men även med sonarbojar placerade på havsisen. Bergartsprover kommer att insamlas med bottenskrapa – så kallad dredging. Data om havsbottens form insamlas med hjälp av flerstråligt ekolod och sedimentekolod. Forskarna kommer även att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod.
Miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning
De svenska forskningsprojekten har inriktning på miljökemi, maringeologi och atmosfärforskning. Ombord finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi respektive isteknik.
Tungmetaller i luft, hav, snö och is
Det miljökemiska projektet undersöker mönster för nedfall och återföring av tungmetaller, framförallt kvicksilver, i luft, hav, snö och is. Ett av syftena är att studera havsisens roll i transporten av föroreningar. Till exempel tror forskare att havsisen i polarområdena fungerar som ett lock som stänger inne löst gasformigt kvicksilver (DGM) och hindrar det från att transporteras från havsytan till atmosfären. Därför är det intressant att mäta koncentrationen av kvicksilver och andra föroreningar i både isfria och istäckta områden. Den typen av data är viktig för att kunna uppskatta ansamlingen av föroreningar i ett Arktis som påverkas av klimatförändringarna.
Forskarna kommer bland annat att göra luftmätningar och samla in prover från iskärnor, snö och havsvatten. Vattenprover kommer att insamlas med hjälp av CTD-provtagare för data om salthalt, temperatur och djup. Data från CTD-mätningarna stöder också de seismiska och hydrografiska provtagningarna.
Forskningsledare
Katarina Gårdfeldt
Chalmers tekniska högskola
Maringeologi
Inom det maringeologiska projektet använder forskarna flerstråligt ekolod och sedimentekolod för att kartlägga havsbottens och de översta sedimentlagrens utseende och uppbyggnad. Utifrån insamlad data går det att hitta lämpliga platser för att ta upp sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av kolvlod. Sedimentkärnorna fungerar som ett arkiv som kan ge ledtrådar om Arktiska oceanens geologiska och oceanografiska utveckling.
Forskningsledare
Martin Jakobsson
Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet
Gränsskiktsmeteorologi
Atmosfärforskarna kommer att undersöka energiutbytet i gränsskiktet, det vill säga de 1–2 kilometer av atmosfären som är närmast jordytan. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kommer forskarna att samla in data om energiutbytet av värme, vatten och moment mellan atmosfär och hav. De kommer också att mäta flöden av aerosoler och växthusgaser samt undersöka vilken inverkan låga moln har på energibalansen vid havsytan.
Analys av insamlad data bidrar till en ökad förståelse av viktiga klimatprocesser i Arktis, vilket är en hörnsten för att kunna utveckla bättre modeller för väder och klimat.
Forskningsledare
Michael Tjernström
Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet
Biogeokemiska mätningar av spårgaser
Under expedition kommer det att göras kontinuerliga, högupplösta mätningar av flödet av växthusgaserna metan och koldioxid i det atmosfäriska gränsskiktet. Insamlad data ger kunskap om hur utbytet av dessa gaser mellan luft och hav förändras på grund av ett förändrat klimat.
Forskningsledare
Patrick Crill
Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet
Havsismätningar från Oden under gång
Projektet är ett test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testas och mjukvaran anpassas för bruk från ett fartyg. Tanken är att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen.
Forskningsledare
Per Holmlund
Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
Early Career Scientists – forskare tidigt i karriären
Polarforskningssekretariatet har bjudit in ett tiotal forskare som är tidigt i sin karriär för att delta ombord på isbrytaren Oden. De kommer att arbeta inom olika forskningsområden, med en senior forskare som mentor, och därmed få en omfattande utbildning i marina fältmetoder. Två forskare kommer att arbeta med utökade forskningsprojekt; ett projekt kring mikroplaster i havet och ett om aerosoler.
En konstnär deltar i expeditionen
Regissören Åsa Johannisson, Stockholms konstnärliga högskola samt konstnärlig ledare för Cirkus i Glasriket, kommer att delta i expeditionen inom ramen för Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram. Syftet med projektet är att undersöka och kritiskt reflektera över tvärvetenskaplig samverkan mellan konst och forskning. Bland annat kommer projektet att redovisas i form av föreställningen Polar på scen, i samarbete med Share Music Sweden, Grenna Museum, Svalbard Museum, Islands konsthögskola och Göteborgs universitet.