Pälssäl

En pälssäl på besök. Foto: Jonas Hagström

På torsdagen var det så dags att skeppa ut forskarna från den rätt överbefolkade Marambio-basen. Flera grupper människor samlades i leran utanför hangaren med sina staplar av utrustning. Vi tog adjö av varandra och önskade lycka till innan vi gruppvis flögs ut till våra destinationer i området med hjälp av två Bell-helikoptrar.

Vår tur gick nedför platåberget till en strand två km bort. Lägret stod färdigt och består av nio tält i den populära brandgula färgen. Vi fyra får egna tält att bo i och dessutom finns det ett kökstält stort som en friggebod med gasspis, stolar och bord! När vi började inventera alla trälådor som vi fick med oss förstod jag att argentinarna inte förväntar sig att behöva göra avkall på sitt vanliga liv i för stor utsträckning – här fanns mousserande och vitt vin, aperitif, oliver, seafood, frysta kycklingar, kött, kakor, godis med mera. Allt i sådana mängder att det skulle ha räckt för tio man under samma tid – jag som hade hoppats på att förlora några onödiga kilon under den här resan!

Kanske är det dags att presentera deltagarna i expeditionen. Ledare är Marcelo Reguero, Museo de La Plata, specialist på fossila däggdjur, Claudia Tabussi vid samma museum med intresse för fåglarnas utveckling och Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som också studerar fossila däggdjur. Jag själv, Jonas Hagström, vid samma museum, inriktar mig på själva insamlandet och hoppas kunna berika riksmuseets samlingar av fossil – ett arbete Otto Nordenskjölds expedition startade för drygt 100 år sedan.

Arbete på Seymour Island

Deltagarna i arbete på Seymour Island. Foto: Jonas Hagström

Vårt arbetsområde ser ut som ett stort grustag vilket sträcker sig från kusten upp till platåberget. De sedimentära bergarterna bildades för runt 50 miljoner år sedan på grunt vatten utanför en kust i ett klimat som var betydligt varmare än idag, strax innan den stora nedfrysningen av kontinenten. Berggrunden består av lösa sandstenar med insprängda, flera meter, tjocka bankar av skalfossil bestående av stora musslor och olika snäckor. Det är också gott om hajtänder, de flesta några centimeter stora men man har funnit tänder från megalodon (en utdöd broskfisk) här och då är det runt en decimeter som gäller! Tänder av rocka och havsmusfisk har vi hittat men även ben av pingviner, vilket vi var ute efter, men ännu inga ben av landlevande däggdjur och fåglar tyvärr. En sjöstjärna som antagligen är ny för vetenskapen har också samlats in. Av växtfossil finns det mest fossila trädstammar, ofta helt sönderborrade av skeppsmask. Hur som helst så kryllar det av fossil – och vi är lyckliga!

Jonas Hagström, Enheten för paleozoologi, Naturhistoriska riksmuseet