När isbrytaren Oden chartrades av forskningsrådet National Science Foundation för att bryta en isränna till stationen McMurdo vid Rosshavet, öppnades dörrarna för forskare att genomföra tvärvetenskapliga undersökningar i det svåråtkomliga Antarktis. Under vintern arbetade Oden först inom isbrytaruppdraget, som möjliggjorde båttransporter till och från den amerikanska stationen McMurdo. Därefter, under resan tillbaka till Sydamerika, fungerade isbrytaren som forskningplattform. Säsongen 2009/10 användes cirka 20 dagar till forskning under sträckan McMurdo–Punta Arenas, Chile, där expeditionen avslutades.
I februari 2010 flögs deltagarna från Christchurch, Nya Zeeland, till McMurdo för påmönstring. Under expeditionen arbetade tio svenska forskare ombord.
Tillbakadragandet av det Västantarktiska istäcket efter den senaste istidens maximala utbredning (LGM)
Projektet syftade till att undersöka de bakomliggande faktorerna till att det Västantarktiska istäcket har dragit sig tillbaka från kontinentalsockeln under intensiva etapper. Det vill säga att öka förståelsen för isens dynamik i området. Genom geofysiska undersökningar med Odens avancerade flerstråliga ekolod undersökte forskarna bottenformer, vilka gav information om den Västantarktiska isens reträttmönster sedan LGM, samt lokaliserade lämpliga geologiska provtagningsplatser.
Forskningsledare
Martin Jakobsson
Stockholms universitet
Inducerade försvar mot ultraviolett strålning i antarktiska sjöar och hav
Två forskare studerade hur organismer i sjöar och marina system hanterar stress från ultraviolett strålning (UV) som träffar Antarktis. Det övergripande syftet med studien var att öka kunskapen om kopplingen mellan storskaliga miljöförändringar, såsom ökande UV-instrålning, med biodiversitet och evolutionär biologi. Sådana kopplingar har potential att ge kunskap om funktion och dynamik i nutida och, speciellt, framtida ekosystem. Denna grupp kommer även att ta prover kring forskningsstationen McMurdo innan expeditionens start.
Forskningsledare
Lars-Anders Hansson
Lunds universitet
Bestämning av responsfunktionen för en cherenkovdetektor av is, vid mätning av kosmisk strålning
Under säsongen pågick byggnationen av det stora neutrinoteleskopet IceCube djupt nere i isen på Sydpolen. På ytan av isen, ovanför IceCube, byggdes samtidigt ett detektorsystem som mäter högenergetisk kosmisk strålning. IceTop består av stora isblock som försetts med ljuskänsliga fotomultiplikatorer som kan mäta så kallat cherenkovljus som uppstår när laddade partiklar går genom isen. För att jämföra data från IceTop med data från andra mätsystem behövde detektorn kalibreras. Därför genomfördes en så kallad latitudundersökning ombord på Oden. En detektor transporterades på däck över ett stort intervall av latituder där mätdata kontinuerligt samlades in. Datainsamlingen startade redan när Oden avseglade från Sverige och fortsatte tills isbrytaren var tillbaka.
Forskningsledare
Allan Hallgren
Uppsala universitet