Baslägret vid Kibergdalen. Foto: Jim Hedfors

Baslägret vid Kibergdalen. Foto: Jim Hedfors

Tillväxt och avsmältning av inlandsisars massa har stor betydelse för havets nivåförändringar och strömningsmönster, vilket i sin tur påverkar våra samhällen. Genom att ställa en inlandsis inflöde (tillväxt) och utflöde (avsmältning) av is mot varandra kan vi uppskatta balansen för ett givet glacialt system och således avslöja trender i klimatet med hjälp av isens dynamik. Som en del i det kontinuerliga massbalansprogramet i Vestfjella-Heimfronfjella-området i Antarktis, utfördes sydsommaren 2002/03 en detaljstudie på Plogbreen och Kibergbreen för att undersöka deras långsiktiga massbalanser. Inflödet uppskattas genom tidigare studier av iskärnor för respektive dräneringsområde medan utflödet var den okända komponent som motiverade vårt fältarbete. Metoden går ut på att mäta glaciärernas ythastighet och geometri för att beräkna den volym is som passerar en väldefinierad tvärsektion nedströms dräneringsområdet. Mätningarna utfördes med DGPS (Differential Global Positioning System) och GPR (Ground Penetrating Radar) för att fastställa isens hastighet respektive geometri. Den erhållna datan används i en isflödesmodell som preliminärt visar på en negativ balans för Plogbreen, det vill säga tillväxten är mindre än avsmältningen. Det är okänt om detta är representativt för hela Vestfjella-Heimfronfjella-området då mätningarna från Kibergbreen ännu inte är analyserade och kan varken bekräfta eller motsäga resultaten från Plogbereen. Eventuella framtida studier på till exempel den 20 gånger större isströmmen Veststraumen i samma område skulle ge ytterligare ökad kunskap i denna fråga.

Se forskarrapport: Studying ice stream dynamics in relation to climate change in Dronning Maud Land, Antarctica

Med hjälp av radarmätningar undersöks isdjupet på Plogbreen. Filten bakom aliminiumlådan och flaskor med varmvatten hjälper till att hålla elektroniken varm. Foto: Jim Hedfors

Med hjälp av radarmätningar undersöks isdjupet på Plogbreen. Filten bakom aliminiumlådan och flaskor med varmvatten hjälper till att hålla elektroniken varm. Foto: Jim Hedfors