Margareta Hansson tar prover vid borrplatsen CM. Nunataken Basen, 10 km bort, ses i bakgrunden. Foto: Kim Holmén

Margareta Hansson tar prover vid borrplatsen CM. Nunataken Basen, 10 km bort, syns i bakgrunden. Foto: Kim Holmén

Iskärnor från Antarktis och Grönland ger oss möjlighet att studera variationer i atmosfärens partikelhalt över de senaste 800 000 åren. De olösliga partiklar vi ser i iskärnorna kommer från skogsbränder, vulkanutbrott eller kan bestå av jordstoft. Partiklar i luften påverkar klimatet genom att sprida eller absorbera inkommande solstrålning. Absorberande aerosoler (partiklar) är speciellt intressanta eftersom de kan leda till en uppvärmning av luften eller av ytan om de finns i snö. Målsättningen med detta projekt är att utveckla ett mätsystem för Antarktis för att mäta mängden absorberande aerosoler där idag, och uppskatta källorna för dessa partiklar. Genom att mäta absorptionskoefficienten av partiklarna vid flera våglängder så kan vi skilja mellan partiklar från olika källtyper. Med denna information ökar våra möjligheter att tolka partikeldata från iskärnor och förstå kopplingen mellan klimat och partikelhalter. Vid ett första besök vid Wasa under några veckor i januari-februari 2003 gjordes simultana mätningar av absorberande aerosoler i luften och i ytsnö, samt aerosolerna påverkan på ytsnöns albedo.

Se forskarrapport: Light absorbing aerosols at Wasa in Antarctica: Linking atmosphere, snow surface and ice core data