LOMROG III var en uppföljning av tidigare LOMROG-expeditioner, som genomfördes 2007 och 2009 och isbrytaren Oden fungerade återigen som forskningsplattform.
De danska forskarna arbetade främst inom Kontinentalsokkelprojektet, som har koppling till FN:s havsrättskonvention om nationers anspråk på havsbotten. Med hjälp av ett avancerat flerstråligt 3D-ekolod, seismik och provtagning av sediment och vatten samlade forskarna information om havsbottnens utseende och uppbyggnad.
I expeditionen deltog även tre danska forskningsprojekt inom biologi, oceanografi och marin mikrobiologi.
Chief scientist
Christian Marcussen
GEUS
Svenska forskningsprojekt
Tre svenska forskargrupper arbetade ombord med forskningsprojekt inom paleoceanografi och marinekologi:
Paleoceanografi i Arktis – vattenmassor, havsis och sediment
En forskargrupp från Stockholms universitet studerade de processer som styr havsisens och djuphavscirkulationens variationer på längre tidsskalor. Ett flertal nyutvecklade metoder användes för att rekonstruera hur vattenmassornas samspel med havsisens utbredning har varierat sedan den senaste värmeperioden för cirka 125 000 år sedan.
Forskningsledare
Richard Gyllencreutz
Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet
Marin diazotrof diversitet i polarhaven och dess bidrag till den globala kvävecykeln
Forskare från Stockholms universitet studerade hypersalin saltlake, havsvatten och smältpölar på is och snö. Genom större vattenprover analyserade och mätte forskarna kvävebindningen. Marina diazotrofer (kvävebindande bakterier och cyanobakterier) har dokumenterad betydelse för det globala kväveomloppet. Vilken betydelse de har i polarområdena är dock i stort sett okänt, även om man vet att den kvävebindande förmågan är en viktig kvävekälla i de polara ekosystemen på land och i sötvattenmiljö.
Forskningsledare
Pauline Snoeijs Leijonmalm
Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
Djurplanktons roll i Arktis fria vattenmassor
Forskare från Göteborgs universitet studerade vilken funktion djurplankton har i födoväven i de fria vattenmassorna och vilken roll djurplankton spelar för de frivattenlevande organismsamhällenas struktur. Ingående kunskaper om de polara födovävarnas dynamik är en nyckelfaktor för att kunna förutsäga vilka effekter den globala uppvärmningen får för hela födoväven.
Forskningsledare
Kajsa Tönnesson
Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Red Sea Research Center, King Abdullah University of Science and Technology (KAUST), Thuwal, Saudiarabien