Frågeställningar som studerades var bland annat:

  • Hur relaterar växtätares och insekters förekomst till deras födoväxters variation och geografiska utbredning?
    Och hur påverkar växtätarnas levnadssituationer växternas villkor? Hur mycket måste smådjur i arktiska sötvatten anpassa sig för att överleva? Flora och fauna anpassar sig till varandra, och i Arktis är detta extra tydligt, eftersom arterna är få men spridda över ett stort område och med stor inbördes variation.
  • Konkurrerar rovdjuren med varandra på ett annorlunda sätt i det mer artrika Sibirien än i den skandinaviska fjällkedjan?
    Graden av konkurrens om mat och boplatser är livsviktig för många hotade arter. Forskarna jämförde relationen mellan bl.a. fjällräv och rödräv i olika områden för att se vad som händer med ekologin när vargarna försvinner och de mellanstora rovdjuren är högst upp i näringskedjan.
  • Vad kan kemiska analyser berätta om växters möjligeter att kolonisera nya områden?
    Ålderskillnad mellan kolonier av växter ska analyseras, främst hos ärtväxter i symbios med kväveproducerande bakterier.
  • Navigerar fåglar på ett annat sätt vid den geografiska Nordpolen än vid den magnetiska?
    Vilka tekniker använder flyttfåglar för att kompensera vindmotstånd? Vilken dygnsrytm har en fågel när solen är uppe hela dygnet? Varför har skilda fågelarter olika vägar till samma mål? Den arktiska miljön ställer helt annorlunda krav på flyttfåglar än de upplever vid andra breddgrader, och utgör ett unikt vildmarkslaboratorium för denna typ av studier. Att följa fågelsträck via radar från isbrytare ger också mycket goda möjligheter att studera flyttbeteende över stora områden.
  • Vilka bakterier och virus finns naturligt hos fåglar och däggdjur i Arktis, och vilka kommer dit med t.ex. flyttfåglar?
    För att öka kunskapen om zoonoser, dvs. sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, letade forskare efter bl.a. salmonella, borrelia och campylobakter.
  • Finns det genetiska skillnader i fisk, fågel och mindre däggdjur i Arktis, jämfört med prover som samlades in under 1800-talet och tidigt 1900-tal?
    Naturhistoriska Riksmuseet utförde jämförande analyser med material från Nordenskiölds och Bergmans expeditioner till samma geografiska områden.

Forskarnas uppgift var att kartlägga den nutida ekologiska situationen på tundran. Huvuddelen av expeditionsarbetet utfördes under isbrytaren Odens andra etapp, i Tjukotka och på halvön Kamtjatka, samt i ett basläger för fågelflyttningsforskarna i Alaska under stora delar av sommaren.