DML 2002/03 innehöll forskningsprojekt inom glaciologi, meteorologi, atmosfärsfysik och medicin. Ett svenskt/nederländskt samarbetsprojekt inom monitoring fick sina automatiska väderstationer utbytta och kompletterade på Wasa och Svea.

Utöver forskningsprojekten fylldes forskningsstationen Wasas lager av förbrukningsvaror på och en del byggnadsarbeten utfördes. Bland annat uppfördes garage för bandvagnar och snöskotrar. I detta arbete hade Polarforskningssekretariatet via ett samarbete med Dansk Polarcenter hjälp av en grönländsk logistik- och säkerhetsexpert.

Forskningsprojekt

Glaciologi: Undersökning av massflödet igenom Plogbreen

Stigande globala årsmedeltemperaturer orsakar att mindre glaciärer och Grönlands inlandsis smälter. Effekten av detta blir en havsnivåhöjning som hotar stora delar av jordens befolkade områden. Forskningen kring Antarktis isdynamik är inte lika entydig som dess arktiska motsvarighet. Fler och bättre mätningar av lokala glaciärers tillväxt och flöden behövs för att ta fram modeller och scenarion samt öka förståelsen för de globala skeendena.

Som en del av ett massbalansprojekt inom SWEDARP genomfördes noggranna isdynamiska undersökningar längs Plogbreen mellan nunatakerna Basen, Plogen och Fossilryggen. Radarmätningar från flygplan utfördes också. Syftet var att beräkna det balanserade flödet i isströmmen, dvs. om massflödet är i balans med ackumulationen av snö uppströms från mätplatserna. Ca 100 rörelsestakar placerades ut på Plogbreen och mättes in med GPS.

Forskningsledare: Per Holmlund, Stockholms universitet

Atmosfärsfysik: Studier av atmosfärisk elektricitet

Det finns ett starkt (upp till 200 volt per meter) elektrostatiskt elektrisk fält som breder ut sig från marken upp till jonosfären (ett högkonduktivt lager i atmosfären på 80–300 kilometers höjd). Åskvädren i jordens tropiska regioner fungerar som ett slags generator för detta elektriska fält. Det enklaste sättet att observera globala elektriska strömmar är att göra mätningar utanför åskväderområden, dvs. på arktiska eller antarktiska breddgrader. Där kan man lättare urskilja effekten av andra generatorer för den globala elektriska strömmen, t.ex. solvindens/magnetosfärens dynamo eller den övre atmosfärens vågor.

Forskare från Institutet för rymdfysik i Kiruna fortsatte under säsongen 2002/03 sitt projekt på Wasa med studier av det elektriska strömfältet i atmosfären.

Forskningsledare: Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik, Kiruna

Kemisk meteorologi: Mätningar av aerosoler i luft och snö

Aerosolpartiklars varierande förmåga att sprida sig och reflektera solens strålar påverkar vårt klimat. Aerosolerna hindrar solstrålningen från att nå jordytan och motverkar alltså växthuseffekten. Målet för forskargruppen inom kemisk meteorologi var att etablera kontinuerliga mätningar av absorberande aerosoler i luft och färsk snö i östra Antarktis inland. Dessa aktiviteter var ett komplement till EPICA-projektet.

Under den första säsongen i detta projekt gjorde forskarna följande:

  • Etablerade en automatisk väderstation nära Wasa i samarbete med universitetet i Utrecht.
  • Utförde preliminära mätningar av luftburna absorberande aerosoler.
  • Tog snögropsprover och gjorde albedomätningar.
  • Utvärderade Wasas lämplighet och läge för långsiktiga mätningar av aerosoler.

Forskningsledare: Margareta Hansson, Stockholms universitet

Subjektiv köldriskbedömning

Ogynnsamma klimatförhållanden påverkar människors hälsa, funktion, arbetsförmåga och välbefinnande. Klimatskydd och arbetsorganisation påverkar förutsättningarna för god värmebalans, men också beteende, arbetsförmåga och produktivitet. Subjektiva uppfattningar ligger till grund för bedömning av riskfaktorer i samband med köldexponering. Erfarenhet, kunskap, förväntningar, attityd och sinnesstämning är viktiga delar i den slutgiltiga tolkningen av situationen. Vilka strategier som används i riskbedömning är helt individuellt.

Under SWEDARP 2002/03 ingick några av de svenska expeditionsdeltagarna i ett projekt som syftade till att hitta metoder för riskbedömning som är användbara vid arbete i kyla.

Forskningsledare: Ingvar Holmér, Arbetslivsinstitutet

Meteorologi: Automatiska väderstationer inom EPICA

Under säsongen monterade tekniker från Polarforskningssekretariatet upp nya väderstationer samt bytte ut gamla. Väderstationer ingick i det europeiska isborrningsprojektet EPICA och hade till uppgift att öka kunskapen om ytmassbalansen i DML och kvantifiera energiutbytesprocesserna mellan atmosfären och snöytan.

Forskningsledare: Michiel van den Broeke, Universiteit Utrecht

Tidplan

December 2002–februari 2003